När vågen kommer.

Jag vet att jag är dålig på att uppdatera nya inlägg. 

När jag igår började bli deppig så kände jag att det skulle vart skönt med att skriva av sej. Men jag blev så jäkla trött. Det som gör att jag känt deppvågen skölja över mej har och göra med att jag är arbetslös och jag söker massa jobb men att jag inte fått något napp. Söker sånna jobb som jag är bäst på och även jobb som låter spännade för att jag vill ha mer spänning i livet. Sen gör ju inte saken det lättare att jag aldrig fått tummen ur röven att ta det där jäkla körkortet. Så då har kännslan av att känna sej helt värdelös sköljt över mej. Men jag kämpar mej upp till vattenytan igen med att göra saker jag tycker om att göra som jag vet hjälper. Är ute och går och skapar mer endorfiner och har kvälls spa. Sen är det ju lite svårt med kontrasterna som blivigt. Jag har ju varit väldigt mycke ute hos Janne och varit stöd för hans mellan dotter. Som gått igenom en skilsmässa och massa annat jobbigt och tråkigheter. Det har varit en helt fantastisk tid. Vi har verkligen funnit varandra och hennes barn tycker verkligen om mej. Känns så roligt att hon och jag verkligen ha kunnat släppa allt gammalt mellan oss och gått vidare. Vi är ju trots allt jäkligt lika varandra jag och Ann-Sofhi. Så klart att alla Jannes barn betyder massor och kommer alltid finnas i mitt hjärta. Kommer och alltid bry mej om er ska ni veta. Trots att Janne och jag inte lever tillsammans längre. Men nu har Ann-Sofhi fått sej en egen lägenhet och bor inte längre hos sin far och jag har börjat vara mer hemma i min lägis. Så det kanske är en av sakerna och som gör att jag är lite deppig. Att jag haar mer tid att tänka och fundera på framtiden och sånt. Men ikväll känns det relativt bra en då. Nu spelas bed of roses i mina hörlurar och det är en VÄLDIGT speciel låt för mej. Men det kommer inga tårar som jag trodde det skulle göra eftersom den som jag har låten tillsammans med inte hörs längre. Det blev ett väldigt snabt avslut eller vad jag ska kalla det. Så jag får se om det blir nått överhuvudtaget. Men magkänslan och andra saker säger mej annat.... Ja vi får se helt enkelt.

Imorgon är det onsdag och jag ska åka till mina föräldrar för att vi ska åka till fjällen på torsdag morgon. Jag är inte jätte pepp på det. Känner att jag fått nog av snö i år , att jag bara länktar efter vår,sol och sommaren. Men får hoppas att det släpper och att det blir kul en då. Det är ju bara över påsk dagarna. Så det är inte så många dagar. Men många timmar i bilen 😥. Sen ska jag väll skriva om att vårt lägenhets område ska bli bostadsrätter och förening. Men att eftersom jag förtillfället är arbetslös så vill inte mamma och pappa vara borgenärer. Så jag får vänta och se. Vi hade ju 3 ånger månader med samma avtal. Hörde av mej till Frustuna/liljedals hemmet i dag. Och blir det inget där så får det bli hemtjänsten. Man kan ju alltid söka andra jobb undertiden om man inte trivs och så.

Klart att det är tråkigt och att man är orolig nu för vad som händer i vår roliga gemenskap som vi har här på gården. Kommer det bli uppdelat och tjafs eller blir det ingen förändring alls. Ja det återstår att se. Så på ett sätt kan det vara bra att vänta kanske. Se lite hur det funkar med allt och hur billigt dom kommer undan med hyror och sånt. Nä nu ska jag nog försöka lägga mej och sova. Natti natti sov så gott. Dröm sött.